En kognitiv beteendeterapeut (KBT-terapeut) börjar alltid med att göra en beteendeanalys av samspelet mellan individ och omgivning. Grunden för beteendeanalysen är att varje människa är unik och analysen är därför högt individualiserad men utifrån allmänna principer. Analysen syftar till att kartlägga orsakerna till just denna individs problem.
Orsakerna till problemen är inte på förhand bestämda, men en kunnig KBT-terapeut har god kännedom om vilka olika samspel mellan individ och omgivning som brukar förekomma. Även tanke- och beteendemässiga strategier som kan härledas från tidiga relationer analyseras för att skapa förståelse för problemens vidmakthållande. I terapin fokuseras dock på här och nu-situationen och de faktorer som där förekommer. Dessa kan utgöras av t ex sociala färdighetsbrister, feltolkningar av signaler från den egna kroppen och omgivningen eller andras uppmärksamhet för olika beteenden. De behandlingsmetoder som ryms inom KBT kan utgå från en persons problem och upplevelser som vid individualterapi eller från flera personer som vid familjeterapi. Både individuellt behandling med en patient i taget och gruppbehandling med flera patienter förekommer inom KBT.
Vad är Kognitiv Terapi?
Kognitiv psykoterapi utgår ifrån att människan präglas och påverkas av sina samlade erfarenheter. Viktiga aspekter är vår livshistoria, specifika livshändelser, sociala och kulturella faktorer. De erfarenheter vi bär med oss bildar livsregler, som styr hur vi uppfattar oss själva, vår omvärld och framtiden.
Dessa livsregler kan ibland vara mindre väl fungerande för individen och kan då leda till olika former av psykiska lidanden.
Arbetet i terapin fokuserar på våra känslor, tankar och beteenden. Terapin syftar till att få kunskap, insikt och att finna strategier, som är mer ändamålsenliga för individen.
Kognitiv psykoterapi kan sammanfattas med orden "tankens kraft och beteendets styrka".
Kognitiv psykoterapi är en välbeprövad terapiform som lämpar sig för ångest, depressionstillstånd, tvångssyndrom, olika typer av fobier, utmattningsdepressioner / utbrändhets tillstånd.
Kognitiv psykoterapi bygger på att skapa en god och trygg kontakt, för att få ett motiverande och ett gott samarbetsklimat. Arbetssättet är strukturerat, målinriktat, med en klart uttalad problemformulering.
Terapin är aktiv och bygger på en dialog mellan terapeut och klient. Terapeuten bidrar med sin specifika kunskap och klienten med sin, utifrån att hon är experten på sitt liv. I terapin kommer man överens om s.k. hemuppgifter som klienten arbetar med mellan sessionerna. Detta är viktigt för att en process och effektivitet, ska uppnås i terapin.
Vad är Kognitiv Beteende Terapi, KBT?
Kognitiv beteendeterapi är en form av psykoterapi som grundar sig på forskning och teoribildning inom inlärningspsykologi, kognitionspsykologi och socialpsykologi. Begreppet kognitiv beteendeterapi anger att tonvikten ligger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu.
Det sätt som begreppet "beteende " används inom KBT skiljer sig från vardagsspråkets användning av ordet. Med beteende menas olika kroppsliga reaktioner, egna tolkningar och uppfattningar om händelser och specifika handlingar som gör att både individen själv och dennes omgivning påverkas. Beteende i denna bemärkelse är föremål för förändring inom kognitiv beteendeterapi. De psykoterapeutiska metoder och tekniker som tagits fram utifrån detta synsätt inom respektive område har visat sig effektiva och ibland mycket effektiva när det gäller behandling av psykiska problem.
"Med beteende menas olika
kroppsliga reaktioner, egna
tolkningar av händelser och
specifika handlingar som gör att
både individen själv och dennes
omgivning påverkas."
Vad är existentiell terapi?
Det är en gammal tanke att människan under livets gång måste kämpa för att kunna leva harmoniskt och att det goda livet inte kommer av sig själv. Grekerna talade om "eudamonia" dvs människans ständiga öde att brottas med livets krafter, att bli vän med sina demoner. Detta är grunden i den existentiella psykoterapin – att människan visserligen får en grundform som ett resultat av arv och miljö – individuella och allmänmänskliga givna förutsättningar, men att hon också skapar sig själv livet igenom genom sina värdegrundade val och sina handlingar. Genom detta är människan att se som alltid i tillblivelse och som medskapare av sin personlighet och karaktär. Människan är dömd att välja, att prioritera och gå någon väg. Även icke-valet är ett val. Och genom sina vägval tillför hon sitt liv ingredienser som ger överraskande, nya och ibland svårhanterliga konsekvenser. Hur hon handskas med dessa livets konsekvenser och krafter blir sedan avgörande för hur harmoniskt eller disharmoniskt hennes liv blir.
Man mår som man lever, och mår man inte bra så lever man mindre väl. Så kan man se på den existentiella psykoterapins grundperspektiv. Till detta hör också ett utvidgat krisbegrepp och en syn på människans utveckling som dynamisk (och inte lineär), dvs den går ryckvis och påverkas i varje punkt av människans egna handlingar. Under livets gång utsätts vi således oupphörligen för "kriser" i det lilla formatet, eller utmaningar, på vilka vi måste svara – och att inte svara är också ett svar. Hur rimligt, adekvat och klokt detta svar är bestämmer sedan vilka konsekvenser vi får leva med i nästa vända. Att kunna konsten att leva väl är således lika med att veta hur man bäst skall hantera livets ständiga utmaningar och kriser.
Vilka är då de grundläggande existentiella aspekter som vi alla har ett förhållande till? Man brukar tala om "de fyra livsvärldarna" och de rör vårt förhållande till den fysiska världen, till våra sociala sammanhang, till vårt inre eller vår identitet samt rör vårt förhållande till våra värden och övertygelser.
Eller uttryckt på ett annat sätt: det handlar…
* om liv och död och vår strävan att hålla oss vitala i varje skede av vårt liv.
* om hälsa och sjukdom och vårt förhållande till våra kroppsliga och mentala styrkor, svagheter och begränsningar.
* om våra relationer och vår kamp för att upphäva vår grundläggande ensamhet och skapa och vidmakthålla nära och intima relationer.
* om vår identitet och vår gradvisa ökade kunskap om oss själva.
* om mening och sammanhang kontra tomhet och meningslöshet i livet och om vår förmåga att hantera godhet och ondska.
Den existentiella psykoterapin har som viktigt mål att hjälpa individen att lära av erfarenheten, göra upp med gamla, ibland naiva föreställningar om världen och om sig själv, och kunna gå vidare i livet. Det är en konst att kunna lägga saker bakom sig och gå vidare utan förbittring, nostalgi eller ogenomarbetad sorg. Detta hjälper den existentiella psykoterapin till med. Den ger den olyckliga, plågade människan möjligheter till ett nytt avstamp i livet, ger möjlighet till försoning med ett oblitt öde och hjälper individen att förstå sig själv bättre och få ny kraft att leva det bästa liv man förmår inom sina givna betingelser.
